1. Vad röst, vad ljuvlig röst jag hör!
Upp, själ, och fira som sig bör
den dag som Herren gör.
I dag till dig sker Herrens ord:
Kom i min famn, kom till mitt bord.
2. Jag kommer, Jesus, på ditt bud,
men kläd mig själv i helig skrud,
min Herre och min Gud.
Ikläd mig din rättfärdighet,
att jag må se din salighet.
3. Lik Petrus jag på villans stig
förnekade och glömde dig,
men du ej glömde mig.
Din blick mig fann, din kärleksblick
till djupet av mitt hjärta gick.
4. Nu detta hjärta aldrig mer
dig, Herre Jesus, överger,
du mina tårar ser.
Jag går så gärna dit du går
och bär ditt kors i dina spår.
5. Ett enda mig nödvändigt är:
att hålla dig av hjärtat kär
och tro vad du mig lär.
Av denna kärlek, denna tro
i liv och död har själen ro.
6. Dig själv du åt de trogna bjöd,
du är det sanna livets bröd
som frälsar oss från död.
Du är den källa av vars flod
en kristen hämtar kraft och mod.
7. Vad gagnar mig allt jordiskt väl,
om jag tar skada till min själ
och blir en världens träl?
I döden det som drömmen far.
Den nåd du ger skall bliva kvar.
8. Så kom att i mitt hjärta bo.
Till dig jag sätter all min tro,
hos dig jag finner ro.
Med dig jag lugn till målet går
och trygg på Herrens dag består.
Text: Johan Olof Wallin 1813 (34 år), ngt bearb. Jfr versionen i Stora Nätpsalmboken nr 190!
Musik: Tysk folkmelodi i version från Köpenhamn 1569 (hos Haeffner i utjämnad form, jfr 1697 års koralbok nr 282!), alt. Olof Åhlström 1825 (69 år) som ej finns hos Haeffner, i varje fall inte i 1820 års upplaga..
En klassisk nattvardspsalm - skriven på den tiden då dessa skulle vara långa och räcka några "duklag". Den hade länge en stark ställning och sjöngs under 1900-talets välbesöktare nattvardsgudstjänster ofta i nummerordning (som SvPs1937 nr 189) efter Franzéns "O Jesu, än de dina" (SvPs1937 nr 187) och Luthers "Jesus Kristus är vår hälsa" (SvPs1937 nr 188) - mera sällan hann man fram till Spegels "Vår Herre Jesu Kristi död" (SvPs1937 nr 190).
Psalmen är en av Wallins tidigare psalmer, skriven på den tid då han ansågs "smittad" av neologi (nyteologi), men i t.ex. vers 2 tydligt evangelisk-luthersk. Wallin låter bibliska personer som Petrus och Maria tjäna som åskådningsmaterial, och åtskilliga vändningar är, som så ofta hos Wallin, hämtade direkt från bibeln, särskilt i den oförkortade 15-strofersvarianten. (Psalmbokens beskärning av psalmen är inte särskilt lyckad, även om det nog var rimligt att förkorta den en del. T.ex. har Maria vid Jesu fötter försvunnit och därmed kopplingen till strofen "Ett enda mig nödvändigt är").
Psalmen förknippas sedan länge med Olof Åhlströms melodi, men denna komponerades inte förrän 1825 och fanns således inte med i J C F Haeffners koralbok från 1820. Där fanns istället en utjämnad version av den tyska melodin ovan, som dock nu restaurerats till en mer rytmisk form och satts som A-melodi (såsom varande psalmens ursprungliga). Jag tycker nog ändå att Åhlströms rytmiskt jämna melodi känns mest kongenial med texten och den epok texten författades i. En rytmiserad tysk koral (i anslaget dessutom lite väl lik SvPs1986 nr 347) känns inte som en lämplig melodi att återföra denna psalmtext till. Och i den mån psalmen ö.h.t. fortfarande sjungs är det nog till Åhlströms koral.
Upp, själ, och fira som sig bör
den dag som Herren gör.
I dag till dig sker Herrens ord:
Kom i min famn, kom till mitt bord.
2. Jag kommer, Jesus, på ditt bud,
men kläd mig själv i helig skrud,
min Herre och min Gud.
Ikläd mig din rättfärdighet,
att jag må se din salighet.
3. Lik Petrus jag på villans stig
förnekade och glömde dig,
men du ej glömde mig.
Din blick mig fann, din kärleksblick
till djupet av mitt hjärta gick.
4. Nu detta hjärta aldrig mer
dig, Herre Jesus, överger,
du mina tårar ser.
Jag går så gärna dit du går
och bär ditt kors i dina spår.
5. Ett enda mig nödvändigt är:
att hålla dig av hjärtat kär
och tro vad du mig lär.
Av denna kärlek, denna tro
i liv och död har själen ro.
6. Dig själv du åt de trogna bjöd,
du är det sanna livets bröd
som frälsar oss från död.
Du är den källa av vars flod
en kristen hämtar kraft och mod.
7. Vad gagnar mig allt jordiskt väl,
om jag tar skada till min själ
och blir en världens träl?
I döden det som drömmen far.
Den nåd du ger skall bliva kvar.
8. Så kom att i mitt hjärta bo.
Till dig jag sätter all min tro,
hos dig jag finner ro.
Med dig jag lugn till målet går
och trygg på Herrens dag består.
Text: Johan Olof Wallin 1813 (34 år), ngt bearb. Jfr versionen i Stora Nätpsalmboken nr 190!
Musik: Tysk folkmelodi i version från Köpenhamn 1569 (hos Haeffner i utjämnad form, jfr 1697 års koralbok nr 282!), alt. Olof Åhlström 1825 (69 år) som ej finns hos Haeffner, i varje fall inte i 1820 års upplaga..
En klassisk nattvardspsalm - skriven på den tiden då dessa skulle vara långa och räcka några "duklag". Den hade länge en stark ställning och sjöngs under 1900-talets välbesöktare nattvardsgudstjänster ofta i nummerordning (som SvPs1937 nr 189) efter Franzéns "O Jesu, än de dina" (SvPs1937 nr 187) och Luthers "Jesus Kristus är vår hälsa" (SvPs1937 nr 188) - mera sällan hann man fram till Spegels "Vår Herre Jesu Kristi död" (SvPs1937 nr 190).
Psalmen är en av Wallins tidigare psalmer, skriven på den tid då han ansågs "smittad" av neologi (nyteologi), men i t.ex. vers 2 tydligt evangelisk-luthersk. Wallin låter bibliska personer som Petrus och Maria tjäna som åskådningsmaterial, och åtskilliga vändningar är, som så ofta hos Wallin, hämtade direkt från bibeln, särskilt i den oförkortade 15-strofersvarianten. (Psalmbokens beskärning av psalmen är inte särskilt lyckad, även om det nog var rimligt att förkorta den en del. T.ex. har Maria vid Jesu fötter försvunnit och därmed kopplingen till strofen "Ett enda mig nödvändigt är").
Psalmen förknippas sedan länge med Olof Åhlströms melodi, men denna komponerades inte förrän 1825 och fanns således inte med i J C F Haeffners koralbok från 1820. Där fanns istället en utjämnad version av den tyska melodin ovan, som dock nu restaurerats till en mer rytmisk form och satts som A-melodi (såsom varande psalmens ursprungliga). Jag tycker nog ändå att Åhlströms rytmiskt jämna melodi känns mest kongenial med texten och den epok texten författades i. En rytmiserad tysk koral (i anslaget dessutom lite väl lik SvPs1986 nr 347) känns inte som en lämplig melodi att återföra denna psalmtext till. Och i den mån psalmen ö.h.t. fortfarande sjungs är det nog till Åhlströms koral.
Wallin:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar