onsdag 17 februari 2010

570 Fördolde Gud, som tronar i det höga



1. Fördolde Gud, som tronar i det höga,
du helige, ej har ett mänskoöga
dig skådat än i härlighetens skrud.
I otillgängligt ljus du bor och bliver,
och när din vilja du tillkännagiver,
föraktar världen dina bud.
Fördolde Gud.

2. Fördolda råd, i vilket Gud oss leder!
Vad än som sker, vårt bästa han bereder
och goda gåvor ger ur sitt förråd.
I urtids dagar Fadern på oss tänkte,
och till en Frälsare sin Son han skänkte,
som kom med sanning och med nåd.
Fördolda råd.

3. Fördolda tröst, som all vår nöd betvingar,
när nådens ord oss ljus och ledning bringar
och ger sin frid åt ett förkrossat bröst.
Det tröstar mig när jag min skuld begråter,
det gör mig viss att du, o Gud, förlåter.
Hur ljuv är ej för mig din röst!
Fördolda tröst.

4. Fördolda liv, som av Guds Ande födes
och inte dör, när annat allt förödes.
Det livet även mig, o Herre, giv.
Du ädla liv, dig äger Jesu vänner,
de Faderns barn som världen inte känner.
Kom till mig in, hos mig förbliv.
Fördolda liv.

5. Fördolda skatt, du pärla enda rena.
Från tidig morgon och till kvällen sena
jag söker dig som gör mitt hjärta glatt.
I dig en evig rikedom jag vinner,
som skall bestå när världens glans försvinner.
Du skingras ej i dödens natt.
Fördolda skatt.

6. Fördolda tid, jag bidar dig i hoppet,
då alla trogna som fullbordat loppet
får skåda Jesus efter slutad strid.
När för du mig min Frälsare till möte,
när når min själ sin vila i hans sköte
och smakar evighetens frid?
Fördolda tid.



Text: Johann Eusebius Schmidt 1714 (44 år) "Verborg'ner Gott, du wohnst in einem Lichte", sv. övers. Carl J E Hasselberg 1927 (69 år)
Musik: David Wikander 1937 (53 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan noterna inte publiceras här än]


"Det var julen 1937, den sista julen far levde. Han satt med oss i salen och sjöng med sin djupa basstämma sin psalm som han just fått med i 1937 års psalmbok. Det var psalmen 352, 'Fördolde Gud, som tronar i det höga'.

- Det är en svårsjungen melodi, sa han, det är egendomligt att de tog just den psalmen, jag skickade in flera andra på förslag." (Naima Hasselberg i boken "Min far var präst", EFS-förlaget 1965, sid. 81).

Inga kommentarer: